Familjen Raneryds Dagbok!

Lag-SM uttagningen!0

Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Sist kom vi men det var ju ganska väntat eftersom vi var det enda laget med nybörjarhundar och dessutom tre stycken men oj vilken trevlig och lärorik dag

Alla var ju här för att lära och fantastiskt nog sÃ¥ tog “vi” (jag och Lotta var pÃ¥hejande publik) poäng pÃ¥ alla stationer och knapade ihop drygt 390 poäng och de som kom före oss hade ca. 550. Alla var rörande överrens om att detta verkligen var en rolig form av tävling och att de helt klart skulle kunna tänka sig att ställa upp nästa Ã¥r igen.

Mer detaljer kring själva uttagningen finns att läsa i Tinas blog!

Eizor är inte van att sitta själv i bilen under situationer som denna. Oftast har han haft Hermes som sällskap om te.x. både Peter och jag varit funktionärer på prov. Han ylade som en varg efter att jag lämnat honom, som om han försökte kalla till sig flocken och även tala om att just nu var han den mest orättvist behandlade hunden i HELA världen Jag höll emot och gick inte tillbaka och efter 10 minuter tystnade han. Jag var noga med att bara gå tillbaka till bilen då det var lugnt och tyst och de två timmar han fick ligga där själv gick bra.
Hämtade med Eizor på de två sista stationerna så vi stod i publiken men på behörigt avstånd så han inte skulle stressa upp sig. Vi kom ner på dirigeringsstationen och Eizor och jag satte/lade oss i gräset och visst var han uppmärksam på vad som hände men inget ljud och inget stress så som han kan, så det kändes bra.

Hermes skötte sig jättebra pÃ¥ alla stationer och hör och häpna…han lät ingenting förutom en gÃ¥ng pÃ¥ söket dÃ¥ han lät till i sprÃ¥nget pÃ¥ väg ut men helt klart ett framsteg.
Eva Edler och Searover Flaming Tigger har nu lyckats med sin andra etta i öppenklass och det är ju ett bevis för att pipiga hundar faktiskt kan kamma till sig och lyckas på prov. Grattis till er och lycka till nu på kommande Elitprov.

Stort Grattis till Rövarna och Duvan som tog sig vidare till Lag-SM på fina 1010 poäng

Ska redigera och lägga ut lite bilder senare. IgÃ¥r fyllde “lilla” sonen 21 Ã¥r och idag efter lunch Ã¥ker Tina och jag ned till Södertälje för att hinna se lite av B-provet där. Peter är redan där och är funkis sÃ¥ det blir kanske lite bilder frÃ¥n detta prov ocksÃ¥.

Ha en skön dag!

Posted: Allmänt, Prov/Tävlingar, Roligt

LAG-SM och Klickerträning!3

Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Jaha, och vad 17 har man gett sig in på frågar sig Peter
Kanske att ställa upp i LAG-SM uttagningen är att ta sig liiiite vatten över huvudet??? Tittar man pÃ¥ startfältet sÃ¥ blir man lite full i skratt faktiskt. Vad har “lilla vi” där att göra? Jo deltagarna ser det som en erfarenhet och ett ypperligt träningstillfälle sÃ¥ det vet hur det gÃ¥r till, till nästa Ã¥r när de ska dit och ta storslam
Jag tror ju också att det finns massor att lära bara av att titta på de andra mer erfarna ekipagen och dessa lag.

Jag skulle ha varit lagledare men överlät det med varm hand till Lena. Vi kände att det är ju bättre att ha nÃ¥gon som kan vara med ute hela tiden som lagledare och inte en person som ska rasta hundar osv. Helene den svikaren Ã¥ker pÃ¥ “kärleksemester” till Tyskland och lämnar oss men som tur är hittade vi förstärkning i Uffe och Billy. Tack för att ni ställer upp

Jag börjar tack vare Nilla och Tina inrikta mig mer och mer pÃ¥ att det är klickerträning Eizor och jag ska syssla med ett tag framöver. När jag lÃ¥g sjuk hemma sist sÃ¥ läste jag Karen Pryors bok “Skjut inte hunden” som jag fÃ¥tt lÃ¥na av Tina och började redan dÃ¥ tänka att jag skulle ge det en chans. Nilla och Tina har sedan peppat mig och intalat mig att detta är rätt verktyg och ju mer jag tänker pÃ¥ det desto mer rätt känns det. Det finns ju mÃ¥nga fler aktiviteter vi skulle ägna oss Ã¥t men sÃ¥ länge inte grundlydnaden sitter sÃ¥ är det svÃ¥rt att pÃ¥börja nÃ¥got. Man förbannar sig själv som slarvat och haft för brÃ¥ttom frÃ¥n början. Det har ju gÃ¥tt sÃ¥ bra hela tiden men det straffar sig till slut och nu har man en hund som man skulle kunna tro man aldrig tränat lydnad med.

Jag måste ändå säga att han är jätteduktig i vardagssituationer men det är just i jaktträningen och träning tillsammans med andra som det lätt spårar ur och nu sista veckorna att han inte vill komma in med dummyn.

Jag tränade i onsdags på avlämningar med enbart klicker. Gick ut och satte mig på bänken på vår baksida och la dummyn bredvid mig. Eizor tar den och börjar leka med den och springa runt och larva sig. Jag väntar ut honom och när han kommer med den så klickar jag och han får en gobit. Efter 3 försök tar han dummyn, Går (OBS GÅR) en halvmeter med dummyn fint i munnen, vänder sig om och kommer tillbaka och lägger dummyn i mitt knä

Igår var vi ute själva eftersom Peter och Hermes var och tränade med träningsgänget inför LAG-SM. Vi gick i skogen och jag började klicka direkt han sökte kontakt eller slöt upp vid min sida. Ibland belöna jag med godis och ibland med boll. En gång kommer han fram och lägger bollen vid mina fötter men jag väntar lite och till slut kommer han på att han måste plocka upp den och ge den till mig i handen för att få sitt klick

Som jag sagt förut…han är inte helt dum i huvudet den hunden men det är ju lika lätt att lära in rätt som fel sÃ¥ det gäller att passa sig och vara noga med timingen.

Jag har också bestämt mig för att han absolut inte behöver ligga uppe på ryggstödet på soffan för att ha utsikt över vägen. Det är jag som vaktar huset och han ska ligga på golvet och koppla av. Vi gör framsteg även där.

Jag känner mig lite glad i hjärtat igen Jag vill ha roligt tillsammans med min hund och det känns som vi kommer få det i och med klickerträningen så jag ska verkligen ge detta en chans har jag bestämt mig för.

Tack snälla Nilla, Tina och sÃ¥klart min älskade gubbe Peter för att ni finns och engagerar er sÃ¥ mycket i mina “smÃ¥” problem. Ni är BÄST!

Tack också Mia för att du kom med bra tips och idéer. Jag tror dock jag sparar Agilityn till ett framtida tillfälle när Eizor och jag är mer samspelta.

Posted: Allmänt, Träning, Roligt

Träning vid Hall.4

Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Igår var vi vid Hall och tränade. Helt fantastiska marker som Tina fixat träningstillfällen på då hon brukar vara med på jakt i dessa områden.

Tomas (uppfödaren) skulle vara med och vi skulle testa hans Bumper Boy   men eftersom han stod i montern på Gastronord mässan så blev det lite körigt för honom. Efter mycket kaos och letande hittade vi till slut Tomas och vi kunde låna med oss denna Boy.

Givetvis blev vi då lite sena på plats och alla hade redan samlats och bara det fick Eizor att gå upp i varv i 180
Hur som helst sÃ¥ var den där Bumper Boyen kul att testa. Rolig leksak för “pojkarna” Peter och Uffe Tyvärr lite dÃ¥ligt laddad sÃ¥ kvackandet upphörde efter ett tag men mycket bra träning pÃ¥ lÃ¥nga markeringar. 4 dummies Ã¥t gÃ¥ngen kunde man skjuta innan man var tvungen att ladda om. Alla hundarna var vad jag sÃ¥g riktigt duktiga och bÃ¥de Hermes och Billy som kan pipa ordentligt höll sig i skinnet och jobbade bra.

Eizor som var riktigt “pÃ¥ tÃ¥” fick inte testa denna utan vi gick bort ca. 100 meter och tränade linjetag och UT, utan tecken. Övningen som finns beskriven hos Nilla och som fungerade riktigt bra. Eizor var uppmärksam och stadig trots att han mycket väl hörde skotten frÃ¥n de andra som tränade. Han gick fot mycket bra och avlämningarna fungerade i det stora hela perfekt. Enda plumpen i protokollet var väl djupdykningen i dypölen precis innan vi skulle avsluta sÃ¥ jag hade en SVART labrador med mig hem

Jag tror att de gula labbarna är mer värmekänsliga än de svarta. Egentligen inte logiskt kanske men jag fick även medhÃ¥ll av veterinären när vi var där sist. SolstrÃ¥larna och värmen kanske tränger igenom den ljusa pälsen och kommer närmare huden pÃ¥ de ljusa hundarna…den svarta pälsen tror jag stänger detta ute. Tittar man pÃ¥ te.x. invÃ¥narna i varma länder sÃ¥ klär de ju pÃ¥ sig mörka yllekoftor i värsta värmen för att stänga den ute.
Jag vet inte om teorin håller men jag kan i alla fall konstatera att Eizor är betydligt mer värmekänslig än Hermes och dras liksom en magnet till vattenhål/dypölar för att svalka sig.

Allt som allt en lyckad träningskväll och vi bestämde oss för att köra en kväll med Boyen nästa vecka också!

Kul att Lotta och Uffe var med och tränade!

Posted: Allmänt, Träning, Roligt

Träning!3

Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Igår kväll var Peter, Tina och jag och tränade lite. Tanken var att vi först skulle köra varsin markering över en kanske 3 meter bred vattenfåra och sedan lägga ut linjetag på samma ställe då hunden var på väg tillbaka över. Det fanns såklart ett ställe att ta sig över till andra sidan utan att simma och den vägen envisades både Hermes och Sabina till en början att ta.
Det är väl ingen katastrof då det är en markering men risken är ju stor att de hinner tappa bort den markeringen om de inte går ut på den rakt på och tanken var ju att följa upp med linjetag rakt över på samma mål och det gick ju då inte så bra

De flyttade då ännu en bit bort så det blev ca. 10 meter att simma över till andra sidan och efter att båda ha fått kämpa en del de första gångerna för att få hunden rakt tillbaka samma väg så lyckades det riktigt bra för båda. Hermes är duktig på att först lämna av och sedan skaka *peppar peppar* och för Sabina går detta bättre och bättre. Ser lite kul ut då hon med dummyn i mun gör en liten halvhjärtad skakning samtidigt i steget som hon är på väg in till matte

Eizor fick en markering som han inte hade ett dugg lust att komma in med utan sprang runt med i munnen, badade lite och kissade lite och i detta läge visar han verkligen sin olydnad genom att ignorera mig fullständigt. Skiter rent ut sagt i mina inkallningssignaler och nejjanden
Efter att efter mycket om och men fÃ¥tt in honom sÃ¥ kopplar jag upp och ställer mig helt enkelt pÃ¥ sidan och tittar när Hermes och Sabina fortsätter. Usch…där sitter Eizor sÃ¥klart och laddar sÃ¥ han skakar sÃ¥ vi gÃ¥r längre och längre bort och jag aktiverar honom med lite fotgÃ¥ende och närsök (i koppel)!
Här hamnar jag sedan i ett läge då jag å ena sidan känner att egentligen borde han inte få jobba ett smack mer och å andra sidan vill jag inte avsluta träningen med ett totalt misslyckande. Jag bestämmer mig för att testa en markering till innan vi åker hem och denna gång började jag direkt bolla med en annan dummy då han plockat markeringen och då kommer han raka spåret in och lämnar av och han får den andra dummyn som utbyte.
Bra eller inte…han kom i alla fall in

Av detta drar jag slutsatsen att det blir absolut ingen mer träning i närheten av vatten innan lydnaden pÃ¥ land sitter. Det är ett evigt tragglande med denna lydnad men det gÃ¥r helt enkelt inte att träna apportering med en olydig hund. PÃ¥ “hemmaplan” fungerar inkallning, fotgÃ¥ende, sitt-stanna-kvar osv. i det närmsta perfekt och vi har kul tillsammans men sÃ¥ fort det blir andra störningar sÃ¥ spÃ¥rar det ur

Man är ju medveten om att alla fel ligger hos en själv och det stärker ju inte direkt självförtroendet att känna sig som sveriges sämsta hundförare
Det är tur att hunden man kämpar med i alla fall är go och glad i alla lägen

Posted: Allmänt, Träning, Roligt, Tråkigt