December
2009
Tack…7
Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76
för alla goa och värmande ord. Idag känns det med goda vänners hjälp lite bättre även om det går i vågor och är riktigt jobbigt och ledsamt emellanåt.
De som kände Eizor vet att hans bra sidor var riktigt bra. Han var en otroligt bra markör och viltfinnare och så var han ju faktiskt riktigt mysig, go och en trogen följeslagare som aldrig svek.
Han hade humor och bjöd på skratt nästan varje dag vår lilla toknisse. Han förstod det mesta man sa till honom eller försökte verkligen förstå och la huvudet på sned.
Tyvärr var väl nerverna lite pÃ¥ utsidan och han fixade inte konkurrens och lite trängda situationer och till slut var han inte snäll mot de andra hundarna i flocken. Det känns inte rätt att ens bästa vän aldrig ska fÃ¥ vara med, alltid bli lämnad dÃ¥ vi andra tränar ihop och jag vet att han sitter och “grÃ¥ter”. Jag vet hur jobbigt det var för honom och nÃ¥gonstans mÃ¥ste jag väl försöka se det som att jag befriat min älskade lilla vovve frÃ¥n all oro och stress.
![]()
Världens bästa “valpfarbror”!
Det känns ju förstÃ¥ss väldigt tomt utan vÃ¥r spellevink men nu gäller det ändÃ¥ att försöka ta nya tag. Jag har ju faktiskt en “liten” Benny ocksÃ¥! Ska man försöka se nÃ¥got positivt i det hela sÃ¥ har Cobban levt upp och verkar lite gladare.
Eizor har fått en egen ljusstake och kommer få en egen hedersplats för sin aska och såklart sin älskade anka. Det är kanske sentimentalt men han var ändå min första hund.
Sov gott min älskade älskade vän! Jag vet att du är med oss och jag VET att du garvade åt de andra i dag när dom inte förstog vad jag bad dom göra