Familjen Raneryds Dagbok!

Stor kille!

Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Ja, nu är det väl snart dags att ta bort kategorin Puppe för nu börjar vår lilleman bli en stor kille. I veckan lyfte han på benet första gången. Peter berättade att han såg för rolig ut för han liksom vände sig om och tittade på benet som var lite i luften och såg ganska frågande ut och snabbt åkte benet ner igen
Efter det har han lyft pÃ¥ benet varje gÃ¥ng han kissar men det är ju fortfarande “valpkiss” och inget smÃ¥skvättande här och var och är man tillräckligt nödig sÃ¥ orkar man ju inte stÃ¥ pÃ¥ tre ben HUR länge som helst!

Eizor och Cobber har verkligen kul tillsammans och tycks uppskatta varandras sällskap väldigt mycket. Nu kan de busa och rejsa på mer lika villkor även om Cobber (den lilla vesslan) nu tycks mycket snabbare än Eizor vilket jag inte trodde jag skulle få uppleva. Leker de lite tafattlekar så har inte Eizor en chans att hänga på. Jo, det har han väl egentligen men ibland ser det ut som han låtsas att inte vara intresserad och bara står och tittar på medan Cobber springer sig trött runt honom och bjuder till lek, för att i nästa sekund ha full fart under sulorna igen. Taktik?
Hermes är inte så värst intresserad av denna typ av lek längre men de ligger gärna och gnager i varsin ände på en pinne. Cobber läser verkligen sina flockkamrater på ett bra sätt. Hermes är den stora trygga lugna gubben som man gärna lägger sig bakom i soffan och borrar ner huvudet i ljumsken på och som då får agera huvudkudde och trygghet.
Eizor är den roliga killen som man söker upp då man har bus i kroppen men som man låter ligga ifred och sova när han vilar och vars matskål man aldrig i livet ens skulle komma på tanken att närma sig om Cobber ätit klart före.

Peter håller på att gipsa väggar i hallen, hundarna är ute i hundgården med varsitt märgben men snart vankas långpromenad i skogen. Cobber reagerade inte nämnvärt i morse då den första snön i hans liv låg vit på backen.

I morgon är det jaktlydnad ute på Wij säteri igen. Hoppas den blå himlen och solen orkar sig fram även då.

Posted under: Allmänt, Skvaller