18
November
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
Hermes klo mår bra men Hermes mår inte så bra för så fort det åker på nytt bandage så är det ju sååå synd och man måste halta lite extra 
Kan det vara för att man fick en skiva Bajkon (som en viss herre stavar det) då husse var ute med de andra två och matte och Hermes var alldeles ensamna 
Fasen vad smarta de är i vissa lägen. Konstigt att man inte alls sen behöver halta då man ska ut och kissa ???
Jaktlydnad på Wij idag! 2 grader och snö hemma, 7 grader och barmark på Wij 
Skönt! Blev ändå lite kallt mot slutet men det är så trevligt och givande på dessa träffar så man glömmer verkligen bort att frysa 
Lika roligt som vanligt att träffa alla och Anita har alltid en massa spännande övningar och “tänk”! Idag fick Peter verkligen bevis pÃ¥ att “sÃ¥dan husse, sÃ¥dan hund” stämmer in
Hela kvällen har vi svurit IGEN för vi ville styra om www.hundfotografier.se till bloggsidan eftersom det på det viset kommer bli lättare för Peter själv att uppdatera och skriva nyheter men det lyckades inte riktigt. Vi klurar vidare!
Dock kan man besöka www.hundfotografier.se/wordpress direkt eller lägga den som favorit om man vill för det är på den sidan uppdateringarna kommer ske.
ojoj…nu har jag redan missat en halvtimme pÃ¥ kvällens film. Peter blir JÄTTEglad *not* nu när jag kommer ut och ber honom berätta vad som hänt första halvtimmen
Anita som haft SMS kontakt med gänget i Italien berättade att Lena SMS:at igår att det var fyra hundar kvar och de var en av dom.
Nu är det ju redan klart men vi har inte hört något mer!
Hur har det gått??? *nyfiken*
Hoppas hoppas det gick bra för Lena och Tanni vilket det ju förvisso redan gjort om de var kvar bland de fyra sista!
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller
5
November
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
HELA helgen har för min del i alla fall gått till att städa hemmet. Roligare kan man ha men det är ju ett nödvändigt ont. Tre hundar hårar ju som bekant en del också och trots att man drar fram med snabeldraken i stort sett varje dag så märks det knappt.
Peter har hunnit kursa en del med Cobber. I fredags var de hos Eva Bodfäldt och i söndags hos Anita och Jörgen. Alltid lika givande som Peter sa 
Tror kanske det blev några bilder också. Får kika senare i veckan.
Stora killarna har mest fått vila faktiskt. Hermes haltar dessutom efter att Eizor råkat kliva på hans tass. På kvällspromenaden igår gick han med 30 meter men stannade sedan och ville inte gå längre så det var bara att vända hem med honom igen. Verkade dock lite bättre i morse.
Idag blir det fortsatt städande och matfixande då Dennie som fyller 18 i morgon har bjudit hem lite gäster. Tur det är mörkt på kvällen för putsa fönster hinner jag bara inte
Ha en bra vecka!
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller
13
October
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
En ganska kylslagen lördagsförmiddag men solen orkade sig fram emellanåt så det blev några riktigt härliga timmar ute på Wij säteri.
Detta var första tillfället jaktlydnadskurs för B2-kullen samt att Linnéa & Asta som vi träffat tidigare pÃ¥ “Anita-kurser” och Peter, Higgins, Kian och KÃ¥nny som vi ocksÃ¥ känner sedan tidigare var med.
Ingela och Lisa kom från Värmland, Jörgen förde Kiwi, Susanna med Bonus och så Peter och Cobber var hundar och förare från B2-kullen. Att Åsa och Stefan inte kom från skåne med nyfödda sonen kan man ju förstå men hoppas vi träffas senare i höst. Även Pär och Acke såklart!
En lugn samling hundar på 8-10 mån. Att Kiwi löper var det knappt någon av smågrabbarna som ens märkte.
På dagens schema stod fika och träningssnack, stadga, fotgående, inkallning, kontakt och såklart miljöträning som man ju liksom får på köpet. Att se ett sådant ungt gäng glada Labradorer vara så lugna och fokuserade var härligt.
Fantastiska uppfödare vi har som ordnar dessa träffar kontinuerligt under hösten och sedan våren. Tack gulliga Anita och Jörgen som lägger så mycket tid och engagemang på era valpar och valpköpare. Stor kram till er båda!
Tro det eller ej men jag tror faktiskt att även jag denna gång lyckades med lite skapliga bilder!
Tack alla för en trevlig stund i hundarnas tecken, vi ses snart!
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller, Roligt, Film & Foto
4
October
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
Mitt webhotell flyttade wordpress-databasen till ny server och därmed kunde jag inte göra några inlägg men nu är det fixat igen
Vi har hunnit med en WalkUp träning med gänget. Som tidigare konstaterat så passar inte detta hetsporren Eizor. I tisdags var jag, Mats och Nova och Maria och Nova ute och tränade bland annat sök med vilt och det gick bättre. Jag körde Eizor sist och då var det riktigt mörkt men alla vilt kom in. Ett minus var att han bara var tvungen att svalka magen tillsammans med truten i det leriga diket 
Tror han ville bli lika svart som de snygga tjejerna för att kunna impa lite på dom
Cobber och Peter har tränat pÃ¥. Mest med fotgÃ¥ende, stadga, närsök och nÃ¥gra linjetag och “peka-övningar”. Jens “fyrkanten” är lagom att köra. Dummiesar i fyra hörn som man sedan varierar med att skicka till frÃ¥n olika positioner, gÃ¥ fot emellan och ibland hämta själv.
Cobber har ju tidigare varit väääldigt nyfiken om någon annan tränat i närheten men det börjar släppa lite. Igår var vi ner på ängen hemma och jag körde Eizor på sidan medan Peter tränade kontakt, inkallning, linjetag mm kanske 30 meter bort och det gick strålande. Trots att jag blåste på Eizor och skickade honom så hade han full fokus på Peter och vad han ville. Inte alltid hellt lätt för en ung grabb att kunna koppla bort det som händer runt omkring men igår gick det alltså strålande.
Vi har minskat avstånd till andra arbetande hundar och bytt miljö långsamt. Från att ha börjat hemma i trädgården så börjar vi nu flytta ut på andra marker och tränar samma saker som hemma.
Eftersom hundar inte generaliserar kan det räcka med att byta miljö för att samma uppgift som funkar hemma plötsligt blir svår.
Cobber är fantastiskt lugn och fokuserad när det gäller att koncentrera sig pÃ¥ vad husse vill för att i nästa stund kunna ”explodera” i “hopp Ã¥ lek” och vice versa. Kanon att kunna bryta hunden mitt i leken för att kunna ge den en uppgift där koncentration krävs. Han är verkligen rolig att träna pÃ¥ alla sätt och vis säger husse och det är kul att se dom tillsammans för det märks att dom har roligt.
Tror de kommer bli ett riktigt bra team dessa två killar 
Vad vi kunnat se hitills så har Cobber alla egenskaperna en Retriever ska ha på plats. En härlig hund helt enkelt
I helgen ska Peter fota på Retrievermästerskapet både lördag och söndag. Jag åker med till RM på lördag och på söndag är det jakt för mig och Eizor. Full rulle med andra ord och det är ju så man vill ha det
Grattis Åsa och Stefan till lillgrabben Simonsson som i söndags såg dagens ljus!
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller
25
September
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
Njae, kanske var att ta i men tänkte testa Cobber på kråkan vi fick med hem från Brunnsholmsprovet.
Peter gick ut och gömde den ordentligt under en buske och hämtade sedan Cobban.
Går fot gör man ALLTID innan man får en arbetsuppgift så det blev såklart starten på övningen även igår. Han är inte helt på det klara med vad sök betyder och det är inte så konstigt då vi aldrig tränat detta men man skulle kunna tro att han visste precis vad som krävdes av honom för likt en spaniel sicksackade han fram över gräsmattan med nosen i backen. Plötsligt tvärstannar han och jodå vittringen låg i näsan men VART ÄR DEN?? Sökte ihärdigt och hittade den. Greppade snabbt och vände raka vägen in till husse.
Duktig kille 
Peter satte ner Cobber och gick iväg med krÃ¥kan och lämnade den pÃ¥ gräsmattan en bit bort. Lite mer fotgÃ¥ende och nÃ¥gon “peka-övning” och sedan linjetag. Gick kanonbra!
Man skulle kunna tro att han aldrig gjort annat
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller
18
September
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
Ja, det är så man känner (ännu mer) efter FART-testet i lördags

Ska försöka återge lite.
Första biten man tittar på är kontakt och hantering. Cobber följde med Karina utan problem, hade bra kontakt och lät sig hanteras bra. Både Peter och jag trodde kanske han skulle vara lite flamsig här och vilja hälsa på alla i publiken men han var lugn och koncentrerad. Väldigt uppmärksam på Karina då de gick iväg och andra svängen då hon kastar en dummy så lämnar han den till henne. Han visade inte heller samma vekhet som de andra. Lisa och Cobber var de två i kullen som var minst veka utan att på något sätt heller vara FÖR framåt.
I hagen sedan tittar man på livlighet (förmågan att upptäcka förändringar i omgivningen), föremålsintresse och problemlösning. Han låg inte åt det liviligare hållet men man bör ändå ha i åtanke att i inlärningssyfte träna i lugna kända miljöer till grunderna sitter ordentligt. Föremålsintresset visade sig vara i rätt balans med problemlösningen. Inga överslagshandligar eller frustration.
Han gjorde en variant som jag aldrig sett tidigare då han skulle krypa ut ur hagen. Han hade inte bästa greppet på dummyn så den ville liksom inte med ut i den lilla öppningen så han la ner dummyn ganska nära öppningen på insidan, kröp ut själv för att sedan bara behöva sticka in huvudet för att komma åt dummyn. Det gick så fort så det såg riktigt genomtänkt
ut, nÃ¥ja…rationellt beteende hur som helst.
Mellan alla moment tittar man på hur hunden klarar hantera passivitet och om den speedar mer och mer inför/mellan varje moment. Lilla Cobban var cool, sansad och uppmärksam hela tiden. Himla skönt!
I tredje momentet var det dags för haren där man kikar på bland annat efterföljande, gripande och förmågan att identifiera okända förmål.
OJ, vad 17 var det där, sÃ¥g ut att vara Cobbers första reaktion dÃ¥ haren snabbt ven förbi pÃ¥ vägen. När Peter släppte iväg honom var han väldigt nyfiken men nÃ¥gra meter ifrÃ¥n föremÃ¥let (som ser ut som en stor bläckfisk) saktade han in…kollade och nosade lite i luften men upptäckte snabbt att detta var väl inget farligt sÃ¥ han grep snabbt och levererade hem till husse.
Man gör detta tvÃ¥ ggr. och andra gÃ¥ngen var efterföljandet betydligt högre. Bra att ha i Ã¥tanke dÃ¥ det gäller stadgeträning (och alla annan träning ocksÃ¥ i och för sig) att han snabbt skapar en minnesbild för detta som är roligt. Andra gÃ¥ngen fÃ¥r de motstÃ¥nd efter gripandet och detta uppfattade Cobber blixtsnabbt och knep om lite hÃ¥rdare för att inte tappa greppet. Fullt beslutsam om att detta “byte” skulle med hem till husse sÃ¥ släpper till slut motstÃ¥ndet och han fick stolt lämna av den till husse
Nu trodde i alla fall jag att han skulle ha varvat upp och vara otålig i passiviteten inför nästa moment gropen men icke. Intresserad av vad som hände runt omkring men ingen stress eller andra orationella beteenden visade sig. Håkan tyckte att han betedde sig mycket mer mogen än drya 7 mån. så här gäller det att inte lura sig själv och gå för fort fram.
Vid moment gropen får hunden först en markering med en väldigt liten långsmal dummy. Den hittade han men var tvungen att ta en liten sväng upp och ut på vägen för att kika på den där kuliga bläckfisken en extra gång. Också då väldigt bra att tänka på inför kommande apporteringsträning att bara träna med EN dummy och lite retningar runt omkring tills grundapporteringen sitter till 110%.
Andra gången vid gropen göms samma dummy i den ca. 20 cm. djupa gropen, täckt med granris. Cobber visade först att han hade en klar minnesbild om vart den första dummien hade hamnat och slog sedan på näsan och ner med densamma i gropen och hittade sitt fynd ganska omgående.
Tredje gången låtsas Håkan bara lägga ned dummien i gropen. Han sökte ihärdigt och bra i området och han återvände hela tiden till rätt område efter att ha kollat av lite runt omkring. Till slut hittade han ju den då som Håkan smugit ut vid ngt tillfälle då han var utanför området.
Vilken liten guldklimp vi har att förvalta! Peter kände sig supernöjd med det han fick se. Arbetsglädje, koncentration och fokusering och så lugn och fin i passiviteten. Att han inte stördes av ny miljö och alla i publiken känns väldigt positivt.
Säga vad man vill om alla olika tester som finns men detta kan jag varmt rekommendera. Håkan och Karina är otroligt duktiga på att läsa hund och hanteringsråden och tipsen om kommande träning beroende på vad hunden ska användas till är ovärderliga.
Uppfödare som Anita och Jörgen är ocksÃ¥ ovärderliga! Ni är guld värda….Cobbers vikt i guld
MINST!
Kul att träffa alla hundar, mattar och hussar i kullen igen. Jätteintressant också att se så många likheter och olikheter på hundarna. När man testar en hel kull så här så är FART verkligen ett bra verktyg. Även annars också men man lär sig en hel del när man kan se och jämföra en hel kull samtidigt.
Detta borde fler uppfödare ta till sig! 
Bilder finns att se hos Kiwi, Lisa och Bonus
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller, Roligt, Puppe
7
September
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
På våra skogspromenader går Eizor oftast vid min sida helt spontant och det berömmer jag såklart. Jag brukar säga bra fot.
Han vet ju också att ibland kan det hända spännande saker hos matte så det är bäst att hålla sig vid sidan eller väldigt nära.
När jag säger varsågod, gå å kissa så går han bättre fot än nånsin
trots att han mycket väl vet att varsågod är ett frikommando.
På jaktprov går han ju dessvärre inte sååå bra fot. Vad gör man?
Säger bara sÃ¥där lite i förväg att bli inte förvÃ¥nade om ni ser en matte med en gul labrador pÃ¥ jaktprov som gÃ¥r och säger “vasÃ¥god, gÃ¥ Ã¥ kissa” istället för fot
För övrigt så lägger jag detta med jaktprov på hyllan med Eizor. Om det blir för all framtid vill jag inte sia. Det visar sig.
Jag vet att han är en duktig apportör. Arbetsmässigt klarar han alla moment utom just dÃ¥ fotgÃ¥endet och stadgan men nu har jag bestämt mig för att sluta “brÃ¥ka” med hunden.
Trots att han bara hämtade en enda and på jakten sist så var det snudd på första gången jag kände att vi var ett team. Jag kunde berömma, klappa om och ge min hund en godis för gott arbete och man verkligen såg på Eizor hur glad han blev över detta.
Jag kunde ju till och med ge honom en gotte för bra fotgÃ¥ende och bra passivitet och jag behövde inte “brÃ¥ka” och inte tjata. Riktigt skön känsla och jag kände att det är sÃ¥ HÄR det ska vara.
Av vilken anledning ska jag pressa bÃ¥de mig själv och honom till att starta pÃ¥ b-prov? Skulle kanske vara för att fÃ¥ egen rutin i sÃ¥ fall. Det kan ju till och med vara sÃ¥ att släpper vi det sÃ¥ släpper även det andra, framtiden fÃ¥r utvisa! Det funkar ju även bra pÃ¥ träning (med “lagom” störningar) sÃ¥ nu jobbar vi vidare med det och bygger upp mer och svÃ¥rare störningar vartefter. Susanne skrev väldigt bra om deras “organiserade kaosträning”!
Det behöver vi alla emellanåt tror jag?!?
Är såå glad för mina träningsvänner som är helt införstådda och stöttar till 110% 
Ni är guld värda!
Tänk vad mycket man lär sig på en hund som Eizor, tänk vad mycket mina träningskamrater lär sig av att se en hund som Eizor 
Nä, nu ska jag koncentrera mig pÃ¥ det positiva och all glädje han sprider min “lilla skit” sen fÃ¥r man se hur lÃ¥ngt det räcker. Egentligen spelar det inte sÃ¥ stor roll för ska jag behöva brÃ¥ka med min hund jämt Ã¥ ständigt sÃ¥ kan jag lika gärna sk..a i att träna hund för dÃ¥ är det inte roligt och visst ska hundträning vara roligt
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller
6
September
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
Åkte ut till Åva igår och tränade markeringar med Eizor i verkligt svår terräng. Hade Peter till hjälp och tränade dubbelmarkeringar.
Marken vi tränade på hade verkligt högt gräs. Grönt gräs som förmodligen skulle ha nått till bröstet om det hade stått upprätt men det låg böjt över ängen och stod man rakt över dummien var den helt omöjlig att ens urskilja. Utmaning
Eizor fick först två enkelmarkeringar som han hade riktigt bra stadga på. Markeringarna hamnade på andra sidan ett 2 meter brett dike med lika högt gräs så hunden försvann ner i det för att sedan komma upp på andra sidan. Första markeringen gick bra. Den andra blev desto svårare.
Han använde såklart ögonen för att maerkera men väl ute i området gällde det verkligen att slå på nosen. Hade det inte varit för att han studsade upp och ner som en kanin så hade jag inte sett mer än rörelserna från honom i gräset men nu såg det ut som han försökte få helikopterspan på dummien ovanifrån 
Han var i rätt område så jag lät han hållas. Han studsade runt där i flera minuter innan jag med närsöksignal faktiskt fick ner honom i backen och slå på nosen och då hittade han den relativt snabbt.
BRA! tänkte jag…kanske han lärde sig nÃ¥got av detta.
Skadeskjutna änder kryper ju ofta in och gömmer sig så här och på studstekniken lär han inte hitta några att apportera
Eizor blev rejält trött på dessa två markeringar så det blev lite vatten och några minuters vila innan vi testade dubbelmarkering. På den första av de två avancerade han direkt med studbollstekniken. Även om det ser roligt ut så blir det ju som sagt inte så värst effektivt.
Härlig känsla när jag såg att han utan min hjälp till slut började använda nosen och man bara såg svanstippen röra sig i gräset för att efter bara en liten stund få vittring (intensiva svanssviftningar) och vägrade ge sig och till slut fick sin belöning för HÅRT arbete.
Rejält trött var han nu så jag gjorde det lite lättare för honom med den andra i dubbelmarkeringen och skickade på linjetag, blåste stopp i området och sedan närsöksignal så han hittade den relativt snabbt med nosen i backen redan från början i rätt område.
Avslutade kvällen med bad i Åvaviken för alla tre hundar vilket var uppskattat både av hundarna och matte till gul/svart (läs lerig skitig) labrador
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller