22
September
2007

Vi hade i alla fall tur med vädret…1


Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Gulaschsoppan var supergod och sällskapet var mycket trevligt men speciellt mÃ¥nga änder blev det inte pÃ¥ dagens andjakt. SÃ¥ är det ibland. Lite trÃ¥kigt förstÃ¥ss för bÃ¥de skyttar och apportörer men men…
Vi är så glada att få hänga med och det blev ju väldigt nyttig passivitetsträning för hundarna om man säger så ;)
Hermes var duktig på de få han hämtade. Lämnade den döda som föll rätt så nära och som föll först för att på husses anvisningar gå på den skammade tvärs över sjön.
På väg tillbaka från andra såten hade en skammad and gömt sig i sjökankten och flaxade förskräckt iväg ut på vattnet då vi gick förbi. Jag skickade Eizor på den men han förstod inte riktigt efterom anden dök och var borta länge och han inte såg något där ute.
Jag bad Maria med sin Arraks, tänkte att de var mer erfarna, och till slut efter mycket jobb och dÃ¥ dom mer eller mindre gett upp sÃ¥ hittade han den under kommandot “hopp Ã¥ lek” :)
IMG_0047.JPG
Lars-Gunnars Nike får komma ut och miljöträna mellan såtarna.

Tack Eva och Anders för en skön dag.
Hundarna SOVER nu och i morgon bitti ringer kl. 03.45 så vi ska komma i tid till Brunnsholm där vi ska vara funktionärer.
Känns som vi när som helst kommer sova gott också :)

 


18
September
2007

Guldgossen Cobber!9


Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Ja, det är så man känner (ännu mer) efter FART-testet i lördags :)

IMG_6206.jpg

Ska försöka återge lite.
Första biten man tittar på är kontakt och hantering. Cobber följde med Karina utan problem, hade bra kontakt och lät sig hanteras bra. Både Peter och jag trodde kanske han skulle vara lite flamsig här och vilja hälsa på alla i publiken men han var lugn och koncentrerad. Väldigt uppmärksam på Karina då de gick iväg och andra svängen då hon kastar en dummy så lämnar han den till henne. Han visade inte heller samma vekhet som de andra. Lisa och Cobber var de två i kullen som var minst veka utan att på något sätt heller vara FÖR framåt.

I hagen sedan tittar man på livlighet (förmågan att upptäcka förändringar i omgivningen), föremålsintresse och problemlösning. Han låg inte åt det liviligare hållet men man bör ändå ha i åtanke att i inlärningssyfte träna i lugna kända miljöer till grunderna sitter ordentligt. Föremålsintresset visade sig vara i rätt balans med problemlösningen. Inga överslagshandligar eller frustration.
Han gjorde en variant som jag aldrig sett tidigare dÃ¥ han skulle krypa ut ur hagen. Han hade inte bästa greppet pÃ¥ dummyn sÃ¥ den ville liksom inte med ut i den lilla öppningen sÃ¥ han la ner dummyn ganska nära öppningen pÃ¥ insidan, kröp ut själv för att sedan bara behöva sticka in huvudet för att komma Ã¥t dummyn. Det gick sÃ¥ fort sÃ¥ det sÃ¥g riktigt genomtänkt 8O ut, nÃ¥ja…rationellt beteende hur som helst.

Mellan alla moment tittar man på hur hunden klarar hantera passivitet och om den speedar mer och mer inför/mellan varje moment. Lilla Cobban var cool, sansad och uppmärksam hela tiden. Himla skönt!
I tredje momentet var det dags för haren där man kikar på bland annat efterföljande, gripande och förmågan att identifiera okända förmål.
OJ, vad 17 var det där, sÃ¥g ut att vara Cobbers första reaktion dÃ¥ haren snabbt ven förbi pÃ¥ vägen. När Peter släppte iväg honom var han väldigt nyfiken men nÃ¥gra meter ifrÃ¥n föremÃ¥let (som ser ut som en stor bläckfisk) saktade han in…kollade och nosade lite i luften men upptäckte snabbt att detta var väl inget farligt sÃ¥ han grep snabbt och levererade hem till husse.
Man gör detta tvÃ¥ ggr. och andra gÃ¥ngen var efterföljandet betydligt högre. Bra att ha i Ã¥tanke dÃ¥ det gäller stadgeträning (och alla annan träning ocksÃ¥ i och för sig) att han snabbt skapar en minnesbild för detta som är roligt. Andra gÃ¥ngen fÃ¥r de motstÃ¥nd efter gripandet och detta uppfattade Cobber blixtsnabbt och knep om lite hÃ¥rdare för att inte tappa greppet. Fullt beslutsam om att detta “byte” skulle med hem till husse sÃ¥ släpper till slut motstÃ¥ndet och han fick stolt lämna av den till husse :)

Nu trodde i alla fall jag att han skulle ha varvat upp och vara otålig i passiviteten inför nästa moment gropen men icke. Intresserad av vad som hände runt omkring men ingen stress eller andra orationella beteenden visade sig. Håkan tyckte att han betedde sig mycket mer mogen än drya 7 mån. så här gäller det att inte lura sig själv och gå för fort fram.
Vid moment gropen får hunden först en markering med en väldigt liten långsmal dummy. Den hittade han men var tvungen att ta en liten sväng upp och ut på vägen för att kika på den där kuliga bläckfisken en extra gång. Också då väldigt bra att tänka på inför kommande apporteringsträning att bara träna med EN dummy och lite retningar runt omkring tills grundapporteringen sitter till 110%.
Andra gången vid gropen göms samma dummy i den ca. 20 cm. djupa gropen, täckt med granris. Cobber visade först att han hade en klar minnesbild om vart den första dummien hade hamnat och slog sedan på näsan och ner med densamma i gropen och hittade sitt fynd ganska omgående.
Tredje gången låtsas Håkan bara lägga ned dummien i gropen. Han sökte ihärdigt och bra i området och han återvände hela tiden till rätt område efter att ha kollat av lite runt omkring. Till slut hittade han ju den då som Håkan smugit ut vid ngt tillfälle då han var utanför området.

Vilken liten guldklimp vi har att förvalta! Peter kände sig supernöjd med det han fick se. Arbetsglädje, koncentration och fokusering och så lugn och fin i passiviteten. Att han inte stördes av ny miljö och alla i publiken känns väldigt positivt.

Säga vad man vill om alla olika tester som finns men detta kan jag varmt rekommendera. Håkan och Karina är otroligt duktiga på att läsa hund och hanteringsråden och tipsen om kommande träning beroende på vad hunden ska användas till är ovärderliga.

Uppfödare som Anita och Jörgen är ocksÃ¥ ovärderliga! Ni är guld värda….Cobbers vikt i guld :) MINST!

Kul att träffa alla hundar, mattar och hussar i kullen igen. Jätteintressant också att se så många likheter och olikheter på hundarna. När man testar en hel kull så här så är FART verkligen ett bra verktyg. Även annars också men man lär sig en hel del när man kan se och jämföra en hel kull samtidigt.
Detta borde fler uppfödare ta till sig! IMG_5714.JPG

Bilder finns att se hos Kiwi, Lisa och Bonus


16
September
2007

FARTigt!1


Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Igår lördag var alltså hela Guinness-Lad kullen på FART-test hos Håkan och Karina i Flen.

Som vanligt jätteintressant och såklart extra intressesant denna gång.

Nu är det så att vårt bredband dippar hela tiden och mailen fungerar inte alls så de som är intresserade får tålmodigt vänta på uppdatering och sammanfattning av dagen.
I det stora hela en mycket trevlig kull i alla fall.
Tack alla inblandade för en trevlig och givande dag!

Anita har nu lagt in bilder mm. på lsidan.

Grattis Eva B till andrapriset och Eva E till tredjepriset i EKL i Eskilstuna igår.

14
September
2007

FART1


Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

I morgon är det dags för FART-test på Gryts Gård i Flen för hela Guinness-Lad kullen.

Ska verkligen bli spännande!

Förtsättning följer….

gryt.jpg

Vi lyckönskar de tre E-vorna E,B och K som i helgen startar i E-skilstuna. Tre E-vor kan ju inte bli annat än tre E-ttor :)


7
September
2007

Gå å kissa/bajsa!6


Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

På våra skogspromenader går Eizor oftast vid min sida helt spontant och det berömmer jag såklart. Jag brukar säga bra fot.
Han vet ju också att ibland kan det hända spännande saker hos matte så det är bäst att hålla sig vid sidan eller väldigt nära.
När jag säger varsågod, gå å kissa så går han bättre fot än nånsin :shock: trots att han mycket väl vet att varsågod är ett frikommando.
På jaktprov går han ju dessvärre inte sååå bra fot. Vad gör man?
Säger bara sÃ¥där lite i förväg att bli inte förvÃ¥nade om ni ser en matte med en gul labrador pÃ¥ jaktprov som gÃ¥r och säger “vasÃ¥god, gÃ¥ Ã¥ kissa” istället för fot :roll: :lol:

För övrigt så lägger jag detta med jaktprov på hyllan med Eizor. Om det blir för all framtid vill jag inte sia. Det visar sig.
Jag vet att han är en duktig apportör. Arbetsmässigt klarar han alla moment utom just dÃ¥ fotgÃ¥endet och stadgan men nu har jag bestämt mig för att sluta “brÃ¥ka” med hunden.
Trots att han bara hämtade en enda and på jakten sist så var det snudd på första gången jag kände att vi var ett team. Jag kunde berömma, klappa om och ge min hund en godis för gott arbete och man verkligen såg på Eizor hur glad han blev över detta.
Jag kunde ju till och med ge honom en gotte för bra fotgÃ¥ende och bra passivitet och jag behövde inte “brÃ¥ka” och inte tjata. Riktigt skön känsla och jag kände att det är sÃ¥ HÄR det ska vara.

Av vilken anledning ska jag pressa bÃ¥de mig själv och honom till att starta pÃ¥ b-prov? Skulle kanske vara för att fÃ¥ egen rutin i sÃ¥ fall. Det kan ju till och med vara sÃ¥ att släpper vi det sÃ¥ släpper även det andra, framtiden fÃ¥r utvisa! Det funkar ju även bra pÃ¥ träning (med “lagom” störningar) sÃ¥ nu jobbar vi vidare med det och bygger upp mer och svÃ¥rare störningar vartefter. Susanne skrev väldigt bra om deras “organiserade kaosträning”!
Det behöver vi alla emellanåt tror jag?!?
Är såå glad för mina träningsvänner som är helt införstådda och stöttar till 110% :)
Ni är guld värda!

Tänk vad mycket man lär sig på en hund som Eizor, tänk vad mycket mina träningskamrater lär sig av att se en hund som Eizor :P
Nä, nu ska jag koncentrera mig pÃ¥ det positiva och all glädje han sprider min “lilla skit” sen fÃ¥r man se hur lÃ¥ngt det räcker. Egentligen spelar det inte sÃ¥ stor roll för ska jag behöva brÃ¥ka med min hund jämt Ã¥ ständigt sÃ¥ kan jag lika gärna sk..a i att träna hund för dÃ¥ är det inte roligt och visst ska hundträning vara roligt :P

6
September
2007

Markeringsträning!2


Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Åkte ut till Åva igår och tränade markeringar med Eizor i verkligt svår terräng. Hade Peter till hjälp och tränade dubbelmarkeringar.
Marken vi tränade på hade verkligt högt gräs. Grönt gräs som förmodligen skulle ha nått till bröstet om det hade stått upprätt men det låg böjt över ängen och stod man rakt över dummien var den helt omöjlig att ens urskilja. Utmaning :)

Eizor fick först två enkelmarkeringar som han hade riktigt bra stadga på. Markeringarna hamnade på andra sidan ett 2 meter brett dike med lika högt gräs så hunden försvann ner i det för att sedan komma upp på andra sidan. Första markeringen gick bra. Den andra blev desto svårare.
Han använde såklart ögonen för att maerkera men väl ute i området gällde det verkligen att slå på nosen. Hade det inte varit för att han studsade upp och ner som en kanin så hade jag inte sett mer än rörelserna från honom i gräset men nu såg det ut som han försökte få helikopterspan på dummien ovanifrån :P
Han var i rätt område så jag lät han hållas. Han studsade runt där i flera minuter innan jag med närsöksignal faktiskt fick ner honom i backen och slå på nosen och då hittade han den relativt snabbt.
BRA! tänkte jag…kanske han lärde sig nÃ¥got av detta.
Skadeskjutna änder kryper ju ofta in och gömmer sig så här och på studstekniken lär han inte hitta några att apportera ;)

Eizor blev rejält trött på dessa två markeringar så det blev lite vatten och några minuters vila innan vi testade dubbelmarkering. På den första av de två avancerade han direkt med studbollstekniken. Även om det ser roligt ut så blir det ju som sagt inte så värst effektivt.
Härlig känsla när jag såg att han utan min hjälp till slut började använda nosen och man bara såg svanstippen röra sig i gräset för att efter bara en liten stund få vittring (intensiva svanssviftningar) och vägrade ge sig och till slut fick sin belöning för HÅRT arbete.
Rejält trött var han nu så jag gjorde det lite lättare för honom med den andra i dubbelmarkeringen och skickade på linjetag, blåste stopp i området och sedan närsöksignal så han hittade den relativt snabbt med nosen i backen redan från början i rätt område.

Avslutade kvällen med bad i Åvaviken för alla tre hundar vilket var uppskattat både av hundarna och matte till gul/svart (läs lerig skitig) labrador :)


1
September
2007

Andjakt och Grattis!2


Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Börjar detta inlägg med ett hejdundrande grattis till Tina och Freddie som idag tog 1:an på första b-provsstarten i Sörmland. RIKTIGT riktigt bra gjort och vi är såå glada för er skull!

Själva har vi har varit på andjakt idag. IMG_1165.JPG  En liten men inte mindre trevlig för det.
Tack Eva för att du bjöd med oss.
Eizor som tidigare bara gått passiv på andjakt fick idag hämta en och det gjorde han riktigt bra utan att krångla till det. Han pep en del innan på första såten tyvärr men efter att han på andra såten fått hämta en fågel så tystnade han och skötte sig i övrigt bra så jag är nöjd med dagen.

Hermes fick apportera desto mer i ganska tungsprungen mark så nu sover båda herrarna förnöjt. Cobber har fått vara med och minglat en del och fick även prova på att bära en varm and. Inga tveksamtheter där inte utan snabbt upptag, stadigt fint grepp och vände direkt in till husse som stod någon meter ifrån och lämnade pippin i handen :)

IMG_1160.JPG
Eva och Arrow

IMG_1164.JPG
Dagens “skörd”

Träffade ju Patricia också. Alltid lika trevligt ;)
De åker till England om några veckor och vi har minsann blivit lovade daglig uppdatering av resan ;) som man kan läsa om hos Bitte på Askrikes


31
August
2007

Minisemester och kurs!4


Deprecated: preg_replace() [function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line 76

Tre dagar ledigt!
Eftersom jag bokat kurs hos Anita på torsdagen (igår) så passade jag på att ta semester onsdag och fredag också. Peter jobbar från mobilen och kan på så sätt få lite gjort på bygget hemma. Självklart var han med och tittade och lyssnade på kursen igår då det var grundträning på schemat och det är bra med träningsidéer med Cobber i åtanke.

Fotgående, stadga, kontakt och inkallning tränade vi.
Grundträning med Eizor drygt 3 år, tänker ni säkert. Ja så är det och det man slarvade med tidigare får man träna desto mer på nu och då i dubbla doser flera ggr. om.
Det vi tränade pÃ¥ idag är han duktig pÃ¥ dÃ¥ vi tränar själva (som sÃ¥ mÃ¥nga andra) men dÃ¥ det handlar om nya miljöer, nytt folk och nya hundar runt omkring blir det genast svÃ¥rare. Man har typ “glömt” att lägga pÃ¥ mer och mer störningar i olika miljöer. Hundar generaliserar som sagt inte och hur ofta och hur mÃ¥nga händer det inte att man kommer till en ny plats, ny situation och hunden plötsligt aldrig tycka ha hört ordet fot tidigare.

Eizor skötte sig över förväntan idag och jag är riktigt nöjd med honom. Med den hunden kan man inte slappna av en enda sekund men det har jag ju konstaterat tidigare och jag tror det var Niina Svartberg som pÃ¥ en föreläsning sa att “det är inte schysst mot hunden att kräva att den ska ha 100% fokus om man själv inte kan ha det. Man kan inte gÃ¥ Ã¥ tänka pÃ¥ vad man ska ha till middag samtidigt som man tränar”.
Alltså var jag själv även väldigt fokuserad och koncentrerad idag och det slog väl ut på Eizor.

En övning bestod i att gÃ¥ en krÃ¥nglig snitslad bana med hunden fot hela tiden sÃ¥klart. Första varvet utan skott och sedan en vända med skott. Riktigt bra sätt att träna transporter där man ocksÃ¥ mÃ¥ste vara koncentrerad pÃ¥ att sätta fötterna rätt. Eizor gjorde (som vanligt) att han plötsligt mitt i fotgÃ¥endet drar iväg. Jag gissar pÃ¥ att han tror att det finns nÃ¥got i just den grästuvan och nästan som det skulle gÃ¥ en stöt genom hunden sÃ¥ är han “borta”. Klart man blir arg pÃ¥ hunden i dessa lägen.
Han kommer förvisso tillbaka och fortsätter att gå fot som om ingenting hänt då jag kallar på honom men det verkar svårt att bli av med beteendet.
Peter och Anita studerade Eizor framifrÃ¥n och allt sker pÃ¥ en brÃ¥kdels sekund sÃ¥ det finns inte en chans att hinna fÃ¥nga upp honom innan han drar. SvÃ¥rt ocksÃ¥ att säga vad som triggar detta dÃ¥ det absolut inte finns nÃ¥got att hämta men det kan inte vara sÃ¥ mycket annat än jaktinstinken. Tror inte det är olydnad för ligger det tex. en synlig dummy och jag kommenderar fot förbi sÃ¥ är det inga problem utan det är dÃ¥ han själv anar att det kanske kanske kan finnas nÃ¥got och allt sker sÃ¥ snabbt sÃ¥ han tänker inte att “nu ska jag vara olydig och skita i att matte sagt fot” utan det är ren instinkt.

Att lära hundarna självkontroll i dessa lägen tror jag på. Tina har ju tränat Freddie mycket på detta sätt och istället för att te.x knalla så ser man ju riktigt hur Freddie trycker rumpan hårdare och hårdare mot backen för att kontrollera sig själv.
Man ser ocksÃ¥ i fotgÃ¥endet pÃ¥ honom hur varenda muskel verkligen anstränger sig för att göra rätt och han gör ju rätt och sedan kommer kanske en apportering i belöning för rätt beteende. Han lär sig alltsÃ¥ självkontroll och att behärska sig sÃ¥ länge det behövs för han vet att sÃ¥ smÃ¥ningom kommer en belöning i form av det bästa man vet…apportera och sköter man sig inte sÃ¥ gÃ¥r matte Ã¥t andra hÃ¥llet och apporteringen uteblir helt och hÃ¥llet. I alla fall för den stunden, tills man fÃ¥r en ny chans att göra rätt och därmed bli belönad.

Det är inte helt lätt att träna på det här sättet men jag tror att ju hetare hundar man har desto mer självkontroll måste hunden ha och det är bara vi som kan hjälpa/träna dom till det i alla möjliga olika situationer.

Tack Anita och alla andra kursare för en trevlig och lärorik dag!
Lite bilder finns här även om det inte blev så många bra denna gång.

Trevlig helg!