13
October
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
En ganska kylslagen lördagsförmiddag men solen orkade sig fram emellanåt så det blev några riktigt härliga timmar ute på Wij säteri.
Detta var första tillfället jaktlydnadskurs för B2-kullen samt att Linnéa & Asta som vi träffat tidigare pÃ¥ “Anita-kurser” och Peter, Higgins, Kian och KÃ¥nny som vi ocksÃ¥ känner sedan tidigare var med.
Ingela och Lisa kom från Värmland, Jörgen förde Kiwi, Susanna med Bonus och så Peter och Cobber var hundar och förare från B2-kullen. Att Åsa och Stefan inte kom från skåne med nyfödda sonen kan man ju förstå men hoppas vi träffas senare i höst. Även Pär och Acke såklart!
En lugn samling hundar på 8-10 mån. Att Kiwi löper var det knappt någon av smågrabbarna som ens märkte.
På dagens schema stod fika och träningssnack, stadga, fotgående, inkallning, kontakt och såklart miljöträning som man ju liksom får på köpet. Att se ett sådant ungt gäng glada Labradorer vara så lugna och fokuserade var härligt.
Fantastiska uppfödare vi har som ordnar dessa träffar kontinuerligt under hösten och sedan våren. Tack gulliga Anita och Jörgen som lägger så mycket tid och engagemang på era valpar och valpköpare. Stor kram till er båda!
Tro det eller ej men jag tror faktiskt att även jag denna gång lyckades med lite skapliga bilder!
Tack alla för en trevlig stund i hundarnas tecken, vi ses snart!
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller, Roligt, Film & Foto
18
September
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
Ja, det är så man känner (ännu mer) efter FART-testet i lördags 
Ska försöka återge lite.
Första biten man tittar på är kontakt och hantering. Cobber följde med Karina utan problem, hade bra kontakt och lät sig hanteras bra. Både Peter och jag trodde kanske han skulle vara lite flamsig här och vilja hälsa på alla i publiken men han var lugn och koncentrerad. Väldigt uppmärksam på Karina då de gick iväg och andra svängen då hon kastar en dummy så lämnar han den till henne. Han visade inte heller samma vekhet som de andra. Lisa och Cobber var de två i kullen som var minst veka utan att på något sätt heller vara FÖR framåt.
I hagen sedan tittar man på livlighet (förmågan att upptäcka förändringar i omgivningen), föremålsintresse och problemlösning. Han låg inte åt det liviligare hållet men man bör ändå ha i åtanke att i inlärningssyfte träna i lugna kända miljöer till grunderna sitter ordentligt. Föremålsintresset visade sig vara i rätt balans med problemlösningen. Inga överslagshandligar eller frustration.
Han gjorde en variant som jag aldrig sett tidigare då han skulle krypa ut ur hagen. Han hade inte bästa greppet på dummyn så den ville liksom inte med ut i den lilla öppningen så han la ner dummyn ganska nära öppningen på insidan, kröp ut själv för att sedan bara behöva sticka in huvudet för att komma åt dummyn. Det gick så fort så det såg riktigt genomtänkt 
ut, nÃ¥ja…rationellt beteende hur som helst.
Mellan alla moment tittar man på hur hunden klarar hantera passivitet och om den speedar mer och mer inför/mellan varje moment. Lilla Cobban var cool, sansad och uppmärksam hela tiden. Himla skönt!
I tredje momentet var det dags för haren där man kikar på bland annat efterföljande, gripande och förmågan att identifiera okända förmål.
OJ, vad 17 var det där, sÃ¥g ut att vara Cobbers första reaktion dÃ¥ haren snabbt ven förbi pÃ¥ vägen. När Peter släppte iväg honom var han väldigt nyfiken men nÃ¥gra meter ifrÃ¥n föremÃ¥let (som ser ut som en stor bläckfisk) saktade han in…kollade och nosade lite i luften men upptäckte snabbt att detta var väl inget farligt sÃ¥ han grep snabbt och levererade hem till husse.
Man gör detta tvÃ¥ ggr. och andra gÃ¥ngen var efterföljandet betydligt högre. Bra att ha i Ã¥tanke dÃ¥ det gäller stadgeträning (och alla annan träning ocksÃ¥ i och för sig) att han snabbt skapar en minnesbild för detta som är roligt. Andra gÃ¥ngen fÃ¥r de motstÃ¥nd efter gripandet och detta uppfattade Cobber blixtsnabbt och knep om lite hÃ¥rdare för att inte tappa greppet. Fullt beslutsam om att detta “byte” skulle med hem till husse sÃ¥ släpper till slut motstÃ¥ndet och han fick stolt lämna av den till husse
Nu trodde i alla fall jag att han skulle ha varvat upp och vara otålig i passiviteten inför nästa moment gropen men icke. Intresserad av vad som hände runt omkring men ingen stress eller andra orationella beteenden visade sig. Håkan tyckte att han betedde sig mycket mer mogen än drya 7 mån. så här gäller det att inte lura sig själv och gå för fort fram.
Vid moment gropen får hunden först en markering med en väldigt liten långsmal dummy. Den hittade han men var tvungen att ta en liten sväng upp och ut på vägen för att kika på den där kuliga bläckfisken en extra gång. Också då väldigt bra att tänka på inför kommande apporteringsträning att bara träna med EN dummy och lite retningar runt omkring tills grundapporteringen sitter till 110%.
Andra gången vid gropen göms samma dummy i den ca. 20 cm. djupa gropen, täckt med granris. Cobber visade först att han hade en klar minnesbild om vart den första dummien hade hamnat och slog sedan på näsan och ner med densamma i gropen och hittade sitt fynd ganska omgående.
Tredje gången låtsas Håkan bara lägga ned dummien i gropen. Han sökte ihärdigt och bra i området och han återvände hela tiden till rätt område efter att ha kollat av lite runt omkring. Till slut hittade han ju den då som Håkan smugit ut vid ngt tillfälle då han var utanför området.
Vilken liten guldklimp vi har att förvalta! Peter kände sig supernöjd med det han fick se. Arbetsglädje, koncentration och fokusering och så lugn och fin i passiviteten. Att han inte stördes av ny miljö och alla i publiken känns väldigt positivt.
Säga vad man vill om alla olika tester som finns men detta kan jag varmt rekommendera. Håkan och Karina är otroligt duktiga på att läsa hund och hanteringsråden och tipsen om kommande träning beroende på vad hunden ska användas till är ovärderliga.
Uppfödare som Anita och Jörgen är ocksÃ¥ ovärderliga! Ni är guld värda….Cobbers vikt i guld MINST!
Kul att träffa alla hundar, mattar och hussar i kullen igen. Jätteintressant också att se så många likheter och olikheter på hundarna. När man testar en hel kull så här så är FART verkligen ett bra verktyg. Även annars också men man lär sig en hel del när man kan se och jämföra en hel kull samtidigt.
Detta borde fler uppfödare ta till sig! 
Bilder finns att se hos Kiwi, Lisa och Bonus
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller, Roligt, Puppe
18
July
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
Som sagt så har vi haft en underbar och lärorik vecka.
Peter och jag hade innan önskemål om att få komma i samma grupp med tanke på att vi då kunde hjälpas åt med Cobber. Lite som vi misstänkte visade sig detta inte vara ett helt korrekt beslut då dessa två herrar triggar varandra väldigt mycket.
Träningen första halva dagen gick i det stora hela ut på att få hundarna lugna och tysta vilket inte var så givande. Peter plockade bort Hermes och genast blev Eizor mycket lugnare.
Vi hade Björn Nordén och hans fru Eva som instruktörer. Mycket duktiga och erfarna båda två. Rent momentmässigt bjöds väl inte så mycket nyheter för vår del utan utmaningen för mig blev att föra hund i grupp. Eizor blev stadigare och lugnare för varje timme får jag säga och det känns som en klar framgång. Eizor piper/gnäller ju aldrig då han jobbar själv men däremot så är det jobbigt att se andra hundar jobba. Även detta gick bättre och bättre för var dag.
Tro inte att Hermes gick lottlös. Han fick jobba ordentligt själv med Peter en bit bort och på dessa fantastiska träningsmarker så fanns utrymme för all tänkbar träning. Emellanåt fick Cobber komma ut och träna passivitet och miljö.
Dag 4 (torsdag) hade vi bestämt oss för B-provsträning för Willy och vilthantering för Gaynor.
Som jag redan förutspått så är det fortfarande stadga i transporter samt i skott och kast som Eizor behöver tränas på. Rent arbetsmässigt klarar han allt galant. Han har ett bra sök, är en otroligt bra markör och låter sig styras och dirigeras. Willy sa att Eizor är en oslipad diamant så nu ska det slipas minsann 
Hermes gjorde sitt prov egentligen utan anmärkningar. Han halkade före nÃ¥got i fotgÃ¥endet men i det stora hela skötte han sig bra. Nu var detta prov pÃ¥ dummies men jag hoppas och tror att “incidenten” med krÃ¥kan pÃ¥ provet i Uppsala ska vara första och sista gÃ¥ngen han gÃ¥r för hÃ¥rt pÃ¥ viltet.
Peter kommenderar UT till Hermes på b-provsträningen.
Vilthanteringsträning med Gaynor Gent 
 som egentligen inte tyckte mitt problem var ett problem som består i att Eizor har tendens att droppa viltet 1-2 meter framför mig. Hon visade lite enkla träningstips och trodde att detta snart skulle vara ett minne blott
Eizor och jag hann även med exteriörbeskrivning på torsdag kväll.
MÃ¥ste bara skriva vad det stÃ¥r pÃ¥ huvud/nosparti: Bra huvud, utm. ögonfärg, lite “fladdriga” öron 
På bakställ står det Normala vinklar, något höga haser. Inte undra på att han kan hoppa 2 meter rakt upp i luften från stillastående och har ett frånskjut då det vankas jobb utan dess like. Det är hare i den hunden (också) 
Tandvisning, vilket Eizor verkade tyckas helt onödigt men lät ändå Torunn som var beskrivare kika
På fredagen skulle vi egentligen ha gått med i en grupp med Tinneke som instruktör och enl. Tina så missade vi verkligen något. Nu visste inte jag i förväg att dagen i stort skulle bestå i teori men eftersom min fot var rejält svullen, knät ömmade och Eizor helt slut så bestämde jag mig för att gå med och fota på den mocktrial som Peter skulle vara skytt. Det visade sig också bli mycket lärorikt då Gaynor som var steward hela tiden berättade vad som hände, varför domaren dömde på ett visst sätt mm. Kul såklart att se alla duktiga hundar och förare också.
Väl tillbaka på Bispgården var det dags för instruktörerna att med hjälp av två Bumper Boys föra och skicka någon annans hund på markeringar. Oj vad vi skrattade. Detta visade sig inte helt lätt och hundar knallade och ville hellre lämna av till husse eller matte Bilder finns i fotogalleriet.
Fredag kväll var det en trevlig gemensam middag på Bispgården och därefter en pubkväll med Karaoke som Tina och jag drog igång *ops*
Lördag var ledig så då passade Tina, Mats, Peter, jag och alla hundar på att åka till döda fallet.
  
En vandringsled med historia fanns så här tog vi oss runt i värmen och avslutade sedan med fika och glass. Vi fortsatte efter att ha gjort av med pengar i jaktbutiken i Hammarstrand till en liten strand och alla hundarna fick bada. Thailändarna i bygden hade något jubileum så vi stannade och avnjöt en superb lunch för 40:- inkl. dricka  
(nej vi åt inte grishuvud utan nudlar/ris och jättegoda olika grytor)
Lördag kväll gick WT av stapeln.
Med en hund som lätt knallar och att rutorna delvis låg ganska nära varandra fick mig att måla upp värsta scenariot framför mig med en hund som tokknallar och sedan springer mellan rutor och kollar om det kanske finns andra apporter där också. Helt i onödan visade det sig för Eizor skötte sig hur bra som helst. Missarna stod jag helt klart ensam för.
Peter var skytt igen så Hermes fick vila.
Ruta 1: (vår sista) Dubbelmarkering/Tinneke Antoinisse
En markering en bit ner till vänster på en äng och en till höger uppför en liten slänt på andra sidan en remsa med högt gräs. Man skulle skicka på domarens signal men fick välja i vilken ordning och på den andra behövdes ingen signal från domaren. Eizor stadig!! på båda markeringarna och jag skickar på den sist kastade eftersom jag vet att han har bra minne. Hämtar och levererar fint i hand och drar sedan iväg för att hämta nästa. Jag slipper ur mig ett Nej och där rök enl. Tinneke min 20-poängare 
hade jag i stället sagt apport eller hans namn sÃ¥ hade det varit full pott. Nu missades mina poäng att rapporteras in pÃ¥ denna ruta men jag gissar att det blev en nolla sÃ¥ där ser man vad lätt ett litet ord kan förstöra…
Ruta 2: (vår tredje) Enkelmarkering i sluttning (osynlig nedslagsplats) och därefter en dold dirigering till samma plats/ Phil Garton
Eizor stadig och spikar markering och även linjetaget. Fick neddrag pga att jag hade handen framför och sa STANNA. 17 poäng
Ruta 3 (vår första): Två enkelmarkeringar med Bumper Boy. En från vänster och en från höger / Paul Toal
Första markeringen Eizor STADIG och spikar den. Andra markeringen ser han inte eftersom klantmatte stÃ¥r med handen framför och poänterar STANNA och samtidigt “rÃ¥kar” hÃ¥lla handen i Eizors ögonhöjd (vilket Paul berättade efterÃ¥t). Eizor drar till samma ställe som den innan men jag lyckas med nÃ¥gra fÃ¥ visselsignaler dirigera över honom till andra sidan ängen. Snygga inlevereingar och avlämningar rakt över. 10 poäng.
Ruta 4 (vår andra): Enkelmarkering nedför en brant sluttning där man bara ser bågen på dummiesen och inte nedslaget samt vända helt om för ett dolt linjetag /Gaynor Gent
Eizor knallar på markeringen så linjetaget avstår vi. Får däremot en hel del uppmuntran av Gaynor som tycker att jag har en mycket trevlig hund. 0 poäng.
Ruta 5 (vår fjärde): Ganska lång enkelmarkering uppför en sluttning i högt gräs / Glynn Evans.
Eizor stadig och spikar markeringen. 18 poäng
Avdraget är förmodligen för att jag håller handen framför. Man får ju inte prata med hunden efter att kopplet har tagits av men ordet STANNA var jag noga med att bara säga exakt samtidigt som jag drog kopplet över huvudet för att sedan vara tyst. Lite olika dömer de ändå förmodligen för hos Tineke blev jag tillsagd att ta bort handen.
Jag är hur som helst jättenöjd men “Gula Faran” Han lät sig inte störas av skott och andra jobbande hundar frÃ¥n alla möjliga olika hÃ¥ll utan höll superfin kontakt med mig provet igenom och var otroligt fokuserad och koncentrerad pÃ¥ de uppgifter han fick. Vid ett tillfälle kom jag pÃ¥ mig själv att högt tala om för hunden att “Jag älskar dig min gula lilla skit”
Matte belönades med en öl och Eizor med en grillkorv och ett grisöra som han fick av Tina.
Söndag ledig dag och SOVmorgon. Den var välbehövlig. Vi åkte själva ut i skogarna och lät hundarna sträcka ut, springa fritt och bada i en alldeles underbar sjö. Idag simmade även Cobber ordentligt.
Måndag morgon var det till att gå upp tidigt igen till frukosten 06.30 och sedan vidare ut för att kika på B-provet. Peter var skytt på Tobinas ÖKL-ruta. Flera duktiga hundar hann jag som åkte mellan de två olika öppenklassrutorna att se. Tyvärr hann jag inte till de två NKL-rutorna då de låg en bra bit bort. Några bilder finns i fotogalleriet.
Avslutar (snart) detta lååååånga inlägg med ett STORT grattis till Jörgen och Lystra som fick sin 1:a!! Den var ni väl värda efter ett strålande jobb och samarbete! 
Eizor skickas på en 110-120 meter lång vattendirigering vilken han klarar utmärkt.
Lämna av först och sedan visar jag skaka med handen.
Peter och Cobber tränar fotgående i ny miljö.
Tack alla för trevligt sällskap, bra träning, god mat och ett riktigt lyckat arrangemang. Vi vet att detta är en stor apparat att få ihop men hoppas ju givetvis att detta absolut inte var sista gången!
ps. Cobber väger 22 kg. och börjar bli stora killen
Posted: Allmänt, Träning, Prov/Tävlingar, Skvaller, Roligt, Film & Foto, Grattis!, Puppe
24
June
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
Vid 13-tiden samlades vi för att äta en sillunch. Eftersom Peter varit ledig veckan innan så föll det på Marcus lott att ta hem sill. Ta 5-6 sorter sa Peter men jag tror det blev 12. Hallonsill, blåbärssill. äppel & kanelsill *urk*, romsill och så såklart de sedvanliga vitlök, senap, inlagd och matjes mfl.
En jättertrevlig dag,eftermiddag, kväll, natt och morgon (tror klockan var 03.30 när sista taxin kom).
Nichlas spelade gitarr medan de andra grabbarna spelade rundpingis.
 
 
Hundarna turades om mellan att vara i den nästan färdigställda hundgården och att vara ute på tomten och det gick riktigt bra. Klockan gick fort och klockan hann nog bli nästan halv nio innan vi åt middag. Efter detta var det dax för lite Guitar Hero. Ett himla roligt Play station spel med gitarr. Även om jag kan spela liiite gitarr så var dett i inte i närheten men jag fick med beröm godkänt
Agneta tror jag inte hittade en enda ton rätt
Tina var en hejjare på detta (bergis hade hon tjuvtränat eftersom det var Tinas son Filip som hade med sig detta ) men det gäller verkligen att hålla tungan rätt i mun. Tror vi alla emellanåt såg ut som Janne Shaffer 
 Här Tina i full koncentration med mamma som ivrig påhejjare!
Tack snälla alla ni som kom och förgyllde vår midsommar!
Dagen efter…nä ingen dagen efter här inte utan upp i tid och skyffla jord, Ã¥ka till tippen med sten och försöka färdigställa lite av kringarbetet till hundgÃ¥rden. PÃ¥ kvällen blev det tidig middag (rester) och en film innan vi tidigt gick och la oss.
Idag söndag var det en speciell son (läs vÃ¥r) som “tvingade” oss att Ã¥ka och köpa Guitar Hero sÃ¥ förutom att han klonkat mest hela dagen för alla grannar sÃ¥ har vi varit och köpt golv till sovrummet. Riktigt fint tjockt furugolv. Hundarna har fÃ¥tt sig ett par promenader i värmen (Eizor badade i kärret Ã¥ lukta inte Hallon efter det, kan jag lova) och sedan fÃ¥tt vila och äta märgben i hundgÃ¥rden.
Ha det gott alla vänner!
Skriver väl här snart igen misstänker jag
Posted: Allmänt, Skvaller, Roligt, Film & Foto
21
June
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
Eva och Anders bjöd ner oss till deras jaktmarker i Gnesta för hundträning och för min egen del tror jag det snudd på var de mest givande timmarna i min korta hundträningskarriär
Att ha schyssta & ärliga hundträningsvänner som engagerar sig minst lika mycket i sina kompisars hundar som sina egna tror jag är få förunnat.
Ja, ni som hängt med och läst här genom åren förstår säkert hur gott det kändes då jag lyckades få min hetsporre att sitta lös vid min sida och titta på då både Tigger och Hermes jobbade för fullt
Eva, du är helt otrolig pÃ¥ att ingjuta självförtroende hos andra som förare och tänk att det gav sÃ¥ bra resultat. Enda sedan jag började träna hund har jag känt mig mer eller mindre värdelös pÃ¥ detta men känslan jag hade i magen när vi Ã¥kte hem var utan att överdriva HELT LJUVLIG och för första gÃ¥ngen pÃ¥ länge sÃ¥ kände jag att “det här kommer vi fixa”!
När vi kom ner blev vi bjudna på kaffe och kladdkaka *mums* och så planerade vi träningen under tiden. Jag hade önskemål om att träna från sida till sida över ån men det var knappt tillgängligt där så vi bestämde oss för att börja vid sjön eftersom det var ganska varmt. Ett bra beslut av Anders
I en U-vik som Anders hade rott över till andra sidan på (ca. 120 m. bort i hög vass) fick Hermes en markering. Man ser hur han verkligen får sträcka på sig för att se över. Nu blev det så att han istället tog den dolda som Anders lagt ut till Tigger innan men det gjorde ju inte så mycket. Med solen i ögonen och ganska långt avstånd så är det ju svårt för hundarna att bedöma nedlslagsplatsen och Peter ville inte lägga sig i för mycket heller då Hermes inte är alltför dirigerbar
Sedan var det Tiggers tur som fick en markering och sedan det dolda linjetaget en bra bit till höger om markeringen. Båda löste han finfint men tyckte nog att det var lite onödigt att simma hela vägen tillbaka när man faktiskt kunde ta den snabbare landvägen. 
Under tiden gick jag vägen fram och tillbaka och körde fotgående och kontaktövningar och sedan var det vår tur. Jag ville ha en markering först och sedan en dold dirigering till samma plats.
Markeringen var klockren och han simmade nästan hela vägen tillbaka. Oavsett var han skulle ta sig upp sÃ¥ var det snÃ¥rigt och tungt men han kämpade pÃ¥ och kom in jättefint och lämnade av, satte sig i fotposition och sÃ¥g ut att tycka “att detta var jättekul matte, även om det var skitjobbigt” 
Efter detta skickade jag pÃ¥ linjetag/dirigering mot samma omrÃ¥de där Anders lagt ut en dummy dÃ¥ Eizor var pÃ¥ väg in med markeringen. Bortsett frÃ¥n piruetten dÃ¥ jag skickar sÃ¥ blev även detta lyckat. TvÃ¥ eller tre gÃ¥nger vände han sig mot mig och frÃ¥gade om han var pÃ¥ rätt väg. Med ett UT sÃ¥ förstod han och trampade pÃ¥ i rätt riktning. Jag stöttade med ett par “Bra-Ut” dÃ¥ han simmade pÃ¥ och även detta löste han galant *varm i hjärtat* och det är sÃ¥ härligt att han litar snudd pÃ¥ 100% pÃ¥ mina tecken och faktiskt tar sig tid att “frÃ¥ga” nÃ¥gon gÃ¥ng ocksÃ¥ vilket jag endast ser som ett sundhetstecken och bra teamwork pÃ¥ en sÃ¥n het hund.
Vidare upp till en stor härlig äng med gräs upp till bröstet på sina håll. Vi började med att bolla gris medan hundarna fick sitta på lämpligt avstånd. Eizor snodde min tappade boll vid ett par tillfällen och den som hamnade uppe på hans rygg och rullade ett varv där klandrar jag honom inte för faktiskt för det blev väl svårt att hålla sig i skinnet. Vid ett tillfälle blev det dock så att han sprang efter bollen men lyssnade på mitt NEJ och stannade medan jag mer eller mindre bar honom tillbaka till platsen där han skulle stanna och visade tydligt mitt missnöje. Han tog åt sig av denna korrigering och jag fick därefter flera tillfällen att berömma ordentligt för att han satt kvar. När Eizor var som duktigast så beslöt vi att avsluta.
Nu ville jag träna dubbelmarkeringar eller egentligen stadga med Eizor. Vi har inte tränat dubbelmarkeringar på länge helt lös vid min sida och vi bestämde att själva övningen gick ut på att träna stadga (inte markeringsförmåga). Jag vill att han ska vara medveten om att det faktiskt kan komma två och knallar man på nummer ett så får man inte hämta någon alls.
Jag fick stoppa honom flera ggr. men jag måste säga att han stannade och kom tillbaka bättre än långt över min förväntan. Till sist var han stadig på nummer ett och skickades och den löste han men trots att jag riktade upp honom mot nummer två så var den glömd. Han är förlåten för det eftersom det var stadga vi tränade och inget annat + att han lät sig kallas in fast att han visste att det låg en dummy därute. Han slutar aldrig förvåna mig
Eva gör sig redo att kasta markeringar och Chubby undrar nyfiket vad som på gång.
 
 
 
Funkis Eva     Tigger fick ju såklart också jobba!
På väg tillbaka till bilarna. Anders har åkt i förväg och laddad grillen. (Eizor VET att man ska titta in i kameran )
Medan Tigger och Hermes tränade markeringar i det höga gräset stod jag 30 meter bort med en lös hund vid min sida. Eva “peka med hela handen” *hihi* och sa till mig att koppla lös hunden, lita pÃ¥ hunden (med en blick i ögonvrÃ¥n) och stÃ¥ helt enkelt där ni stÃ¥r och träna passivitet. Eizor var sÃ¥klart pÃ¥ väg ett antal ggr. men efter tillsägelse fick även jag till djungelvrÃ¥l som fick honom att förstÃ¥ att detta inte var ok. Efter 20 min. resignerade han och la sig vid min sida. Passande nog sÃ¥ lÃ¥g det en dummy kvar i det höga gräset som varken Hermes, Tigger, Peter eller Eva hittade sÃ¥ dÃ¥ fick vi träna fot ner till omrÃ¥det (höll sig vid min sida hela vägen ner) och sedan ett närsök (riktigt teamwork där vi bÃ¥da letade) och Eizor fick belöningen att hitta dummiesen efter bara ett par minuters sökande och blev lika glad som matte vilket resulterade i att han överlycklig kom med dummien och förmodligen kände hur nöjd jag var och min ljuvliga känsla i magen
Tillbaka och grillade, snackade och hade mysigt så tiden rann iväg. Hemma vid nästan 24 rejält trötta allihop. Cobber som fått träffa Arrow 13 veckor (Searover Flys Arrow) och fått vara störst för en gångs skull och lyckats lura ner lillplutten i dammen var fullkomligt slut han med
Tänk att några få träningstimmar kan göra en sådan skillnad. Framför allt hos matte
Tack snälla Eva och Anders!
Hundarna har ikväll fått inviga hundgården med varsitt märgben. Total lycka
Tak på ena halvan och två hundkojjor kvarstår att fixa men jag tror de kommer väl till pass i morgon då de andra av de bästa hundträningsvännerna Kristina och Tina med familj kommer över för sillunch och såklart för att bli slagna i pilkastning
Önskar er alla en riktigt skön midsommar med bad, jordgubbar, glass och allt annat som hör till!
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller, Roligt, Film & Foto
3
June
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
Idag har vi varit på valpträff och träffat alla underverk från Storsten
Alla syskonen var på plats och det var verkligen kul. Vissa har ju lååångt att åka.
Inkallning förbi matskål, kontakt, början till fotgående och ett litet apporteringstest stod på schemat.
Alla hundarna i kullen var superduktiga, lugna, kontaktsökande och spontanapportörer. Till och med Rapphönan levererades in till alla förare utan problem.
De tvåbenta bjöds på god mat, fika och trevligt umgänge! Det bjöds dessutom på riktigt sommarväder vilket inte gjorde saken sämre. Nästa träff blir i september och då blir det FART-test hos Håkan och Karina. Blir riktigt spännande.
Tänkte jag skulle göra ett fotoalbum men det får bli senare i veckan. Håll till godo med en gruppbild så länge!
Susanna & Bonus, Ingela & Lisa, Peter & Cobber, Anita & Kiwi, mamma Guinness, Stefan & Edda, Per & Acke
Posted: Allmänt, Skvaller, Roligt, Film & Foto, Puppe
5
May
2007
Deprecated: preg_replace() [
function.preg-replace]: The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in
/var/www/jaktlabrador.net/public_html/wordpress/wp-includes/functions-formatting.php on line
76
Jodå, vi har tränat hundarna lite. I torsdags var vi nere vid trehörningen i hästhagarna där och tränade både Hermes och Eizor. Hermes piper tyvärr en del men det är ju ingen nyhet men i övrigt gör han ju ett kanonarbete.
Jag körde Eizor och gick verkligen in med inställningen att “jag kan köra hund” och inte det vanliga “fan, vad dÃ¥lig jag är pÃ¥ detta” och tänk vilket skillnad det blev. (Tack Kristina)
Peter tyckte det var en enorm skillnad och tänk att Eizors fotgÃ¥ende var nära nog pÃ¥ perfekt mycket för att jag själv hade en annan kroppshÃ¥llning och bara hade gett mig pÃ¥ att det skulle gÃ¥ bra. Det är väl antagligen mitt eget självförtroende som hundförare jag mÃ¥ste jobba mest med. Hunden kan ju ta mig tusan allt perfekt bara jag är tydlig och bestämd nog. IgÃ¥r tog vi med oss vÃ¥r Hyperdog som fick agera bössimitation och tränade stadga och ja…jag vet inte vad jag ska säga men bÃ¥de fotgÃ¥endet och stadgan var nära nog perfekt även denna gÃ¥ng
Idag har vi tränat fotgÃ¥ende, stadga och lite “hÃ¥ll fast” hemma i trädgÃ¥rden.
Cobber har idag fått vara utan tratt, och vilken lycka Inte för att han tycks ha varit nämnvärt störd av den men man såg på hela honom att det var så ljuvligt skönt att bli av med den. Han la bak öronen, vek ner baken och fick ett glädjefnatt och tokrusade lite på tomten i några minuter! Såret ser jättefint ut och svullnaden har nästan lagt sig helt.
Idag hade vi tänkt att åka och kika på kompisar som skulle starta på WT i FRK Östras regi i Sorunda men vi hade 1000 saker att fixa med hemma så det blev inte av utan vi har mest skrotat runt hemma på tomten och pysslat.
Cobber har ocksÃ¥ pysslat…med humlor! Helt plötsligt kommer han och jag ser att han har nÃ¥got i munnen men han vill inte gärna öppna och visa sÃ¥ jag fick tvinga honom att öppna munnen och dÃ¥ ramlar en humla ut och kryper förskräckt bort i gräset. Det är andra gÃ¥ngen han kommer bärandes pÃ¥ en humla. BÃ¥da gÃ¥ngerna har dom i alla fall levt sÃ¥ han är väl mjuk i munnen i alla fall
En humla kan nog brännas rätt rejält men det tycks han i alla fall ha klarat sig ifrån. *knashund*
Cobber vägde sist hos veterinären den 26/4, 10,8 kg.
Idag (14 veckor) väger han 12,3 kg. Han får 2 dl. mat fyra ggr. om dagen men om ett par veckor minskar vi till tre mål om dagen. Han är jättefin i kroppen och precis lagom.
Ett blad kan vara nog så roligt att leka med!
Hermes tittar på mig och tycks undra HUR ett blad kan vara sååå skoj
Här tränar vi lite sitt-stanna-kvar vilket Cobber klarar strålande bra!
Husse kallar in och då gäller det att det går snabbt
[22:10]
Efter att ha fÃ¥tt en smäll (hund pÃ¥ inkallning) pÃ¥ höger utsida av knät pÃ¥ mitt sedan tidigare dÃ¥liga knä (efter en skidolycka) kan jag knappt gÃ¥! Kan inte räta ut benet eller böja det till 100%! När tar det slut? Är ju knappt bra i vänsterfoten och sÃ¥ detta….hur ska jag halta nu? F-n, känner mig som 80+ just nu
Posted: Allmänt, Träning, Skvaller, Roligt, Film & Foto
